snart står vi där.
det kanske inte blev direkt som jag hade tänkt mig, men nu kan jag inte göra något åt det.
jag tror inte ens att jag vill det.
förra året runt den här tiden fatta jag för första gången hur jävla ont det faktiskt kunde göra, och jag lovade mig själv att aldrig någonsin mer slaffsa in mig i något känslomässigt dravel.
men det gjorde jag, men den här gången gjorde det inte lika ont, det gör inte lika ont.
inte än iallafall.
nu är det inte allt för många dagar kvar till vi flyr till det varma landet. ska väl börja packa snart, jag bör iallafall göra det, eftersom att jag inte är snabbast i kommunen på att göra sånt, man måste ploppa ner och ploppa upp, byta ut, fylla på, ångra och rumstrera om.
jupp, det kommer ta vraaul lång tid, jag tror minsann jag behöver ett glas vin till!
jag styr upp det nästa vecka, på måndag. så får det bli.
ska väl försöka knoppa nu, det står jobb på schemat imorgon, men inte förren på eftermiddagen iof, men borde knata ner till banken också.
ujujuj, jag ska ställa ett komihåg alarm, så att jag inte rå panikar.
