och så var det helt plötsligt tisdag (?)
jag längtar. efter en alldeles speciell person.
någon som jag tror jag känner fast jag egentligen inte gör det. jag vet inte ens hälften, inte ens en fjärdedel tror jag.. jag har bara en liten, liten aning.
men en del av mig är rätt rädd för att känna och lära känna, det är otäckt att komma nära.
känslonära.
jag tror att du också tycker att det är lite svårt, men kanske inte lika svårt som mig.
men om det bara finns lite tålamod, och tid, tid det har vi iallafall. men tålamodet, det är en annan femma!
men om man åtminstone försöker..
då kan det bli bra, eller hur?
Kommentarer
Postat av: Nisse
Men nog pratat om mig!
Postat av: GUD
tss :)
Trackback
