gudtalarut

På min lilla promenad gick jag lite genom skogen, okej, det kanske inte riktigt är en skog men det är mer än två träd... Iallafall, då infaller sig liksom ett litet lugn i min kropp.
Skogslukt och blött.
Jag gillar det, och eftersom att det är så fridfullt så är det ju lätt att man försvinner i sina tankar. Vilket jag verkligen gjorde.

(för att ni ska förstå så är det bäst att jag erkänner att jag tänkt mycket på getingar, humlor och bin, drömt om biodlingar och så.
(FRÅGA MIG INTE VARFÖR!!?)

Som sagt, jag går där och lallar, rätt som det är hör jag världens jävla surr!!!
Eftersom att jag grips av panik så jag sätter mig på huk, ger ifrån mig vilda och djuriska djungelskrik!!
Jag tänker att jag kommer bli ihjälstucken av en bisvärm!!

Jag panikar så mycket att jag inte ens uppfattar att surret slutar upp. Och rätt som det är knackar någon på min axel och frågar hur det är fatt. (???!!!)

Så jag flyger upp och låtsas som ingenting har hänt, säger att allt är okej. Och mannen sätter sig på cykeln och far iväg.

Då går det upp ett ljus för mig, det är hans fläschigafläschfläsch cykel som ger ifrån sig surrljudet!!!
....Det är cykeln som låter som bin.......


Åooh. Jag. Mår. Så. Jävla. DÅÅÅLIGT!!

(vill även upplysa att jag verkligen verkligen VERKLIGEN såg ut som ett mängo. Satt där, rund som en boll, i min röda regnjacka med huvan över huvudet....)