Och kvar finns det en historia som är smärtsam och vacker på samma gång.

Jag kröp ner i sängen igen, det är kallt och soligt i sovrummet. Skönt.

Tänker lyssna på musik och fundera tills jag blivit funktionsbar igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0