Kylan, asså kylan!
Jag är en isbit.
Inte en isbit som ligger och skvalpar i en ljummen drink, inte en isbit som håller på att luckras upp av vårvärme.
Utan en jävligt rå iskall isbit!
Helt ren, klar och hård.
Och kall! Så jävla skit kall.
Ligger under två duntäcken, och så har jag sockor på mig, två olika eftersom att dom inte har någon respektive.
Det stressar mig en aning. Eller ganska mycket egentligen....
Så frågan är ju om jag verkligen kommer kunna sova med dom.
Aja, det är ju tur att kylan inte bryter ner en totalt.
Och ännu mer tur är det väl att man absolut aldrig skulle bli hysterisk över en sån sak som kyla.............
Jaja, god natt då!?
Kommentarer
Trackback
