Väljer hellre smärtan före fulheten.
Alla gånger, alla dagar i veckan.
Det här knäcker mig, på riktigt.
Kan det inte bara gå över eller?!!!!
Sitter i trapphuset och väntar på att papputt ska hitta hem från jobbet.
Ska bli bjuckad på food och kaffutt!
Och förhoppningsvis tycker han lite synd om mig..
Kommentarer
Trackback
