Jag måste ta tag i dagen.

Måste städa, tvätta och fixa med allt jag inte kommer klara av när jag har blitt handikappad igen.

Känner mig stressad över det faktumet att jag kommer hamna i en strandad val dvala.

Åh, det är så bråkigt men ack så nödvändigt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0