gudtalarut

Om det råkar vara så att du har vaknat på rätt sida idag och känner någon form av "sprudlande lyckorus" sisåhär på morgonkvisten rekommenderar jag att du slutar läsa här och nu.
Om du helt enkelt har råkat vakna på den feliga sidan som jag, får du mer en gärna fylla i fler bitterhetspunkter.

• VINTERN. Jag hatar det. Jag hatar slaffset, jag hatar när snön blåser i mitt ansikte, jag hatar att man halkar omkring i flera månader, hatar, hatar, jag menar verkligen HATAR vintern.

• Snoret. Som kommer på morgonen och kvällen, men där mitt på dagen är det borta. Men ändå så förstör det den nattliga energi påfyllningen.

• Pengar. Det ständiga problemet.
Jag fattar inte varför vi som jobbar i vården tjänar så jävla illa. Och när jag tänker på vad en simensian/sapian tjänar på att sitta rakt upp och ner och trycka på en knapp blir jag rädd, men desto räddare blir jag när en sån person säger: Ameh, byt jobbrå?!
sant, jag kanske borde, och förhoppningsvis har alla andra också gjort det tills du blitt gammal och rutten så du kan simma omkring i din egen skit. Idiot!!

• Städandet. Det tar ju aldrig slut?! Det blir för helvete aldrig rent! Man dammsuger sig svettig dag ut och dag in, så räcker det med att man sätter på sig skorna så är det grus överallt.

• Telefoner. Som alltid ska strula på ett eller annat sätt. Får ett litet lätt nervsammanbrott när det knappt går att ringa!! "Samtal misslyckades" no shit?! För hundraelfte gången idag.

• Efterhängsna och allmänt tjatiga försäljare.
-blablabla jättejättejätte bra erbjudande, blablabla.
-tack,men nej tack! Jag är inte intresserad.
-Jag ringer om ett par dagar igen
-HAR JAG SAGT NEJ MENAR JAG NEJ!!!!!! Även nästa vecka ditt råmongo....

Jag måste fylla på med mer kaffe, återkommer nog senare.
(Förhoppningsvis har grinigheten släppt och jag har blitt gla igen!)

Det här med "tecken" att man kan finna saker, eller att saker kan finna en av en anledning. Det måste ju vara ödet att det bara dyker upp sådär.
Men innerst inne är det ju jag som bestämmer vad jag vill att det ska betyda. Antingen så tolkar man det ut efter den första spontana tanken man får eller så grubblar och fiffilurar man påt tills man format och gett det en skjuts i den riktningen man vill att det ska gå.

Som i förrgår, då vandrade jag hem ganska sent i regnet, hade druckit en drink och två öl, var lite lätt lullig som en tant skulle sagt.
saksamma, jag fann iallafall en karta tabletter på backen. Jag tog självklart upp dom! I hopp om att det kanske kunde vara något roligt, för det har det minst sagt varit alla andra gånger jag har funnit tabletter sådär....

När jag väl snubblat in i lägenheten och suttit fast med parraflaxet på alla tänkbara ställen så ska jag börja googla fram vad det är för fynd jag funnit. Några sekunder senare.
Parkinson medicin.

Spontana tanken:
hm...okej..antagligen kommer jag få skelettskak imorgon av en drink och två öl.
Den gröna gubben däruppe vill mig väl.

Lång funderiga tanke:
Jag kanske finner tabletter så ofta bara för att jag har brutit mot mitt 2012-iga nyårslöfte. "Inte ta någon form av kemiskasubstanser i form av tabletter, inte ens en liten Alvedon" (bröt det väl redan 1 januari.)
Och nu dras jag till tabletter bara för att ständigt bli påmind att jag är en värdelös löfteshållare. Hm, jag ger mig själv dåligt samvete liksom.

En sak är iallafall säker,
2013 års nyårslöfte:
Lova aldrig att du ska hålla ett löfte.

Äh, jävla tjaffs snö!
Fattar inte vad det är å hurra över?!
Det kommer varje år och är lika skit trist och slaffsigt då som nu.

Dricker kaffe och peppar upp för att agera flytthjälp..

Ledig idag och imorgon, och det är skönt.

Så nu säger jag väl pussonatt?
Skavsåren har ännu inte släppt men kanske tills imorgon om jag har tur...

Jag försöker att inte tänka, försöker att inte känna. Men ändå så bubblar den där jävla paniken inuti.

Jag kan inte ens prata om det, jag brukar alltid kunna prata om det.
Men det är som att orden bara är borta, jag kan inte förklara.

Jag behöver och vill ha en paus, måste göra något, måste bli distraherad tills den här skiten släpper.

Skickat iväg 4 oklara sms för att jag nyst och i samma veva tryckt på skicka?! Aeh, så himla störigt! Haha

Jag vet att det bara finns dåliga kläder och inga dåliga väder. Blablablabla.

Men jag tycker faktiskt att alt är dåligt, mina kläder OCH vädret.
Kan det inte bara sluta regna så jag kan få knata i skogen?!

Äh, får väl se om det styr upp sig om en timma eller två så jag kanske kan gå då..

Nu ska jag och snoret dricka upp kaffet, sena ohärliga morgon.

Dricker kaffe hos långa lillebror i hans nya lägenhet. Det är minst sagt myspysigt.
Och sen är jag jättejättejätte stolt över sebbutten!

Snart dags för jobb, det är ett mega ljug om jag skulle säga att jag är pepp...
Hade nästan kunnat döda för att få vara hemma och göra ingenting.

Nu när den här lilla ljuvliga maskinen flyttat in i mitt hem har jag blitt beroende. Varken vill eller kan sluta!
Problemet är bara att nu är det fullt nästan överallt, finns ingenstans att hänga längre..
Så jag mååååste verkligen vänta.

Förutom att jag har tvättat febrilt har jag även snabeldrakat och torkat golv.

Ska nog ta en kaffeslurk till och sen ett bad.

Morgonen börjar med kaffe och nyheter.
Sen så sitter jag och är nöjd över gårdagens gåva jag fick.
Camillutten och el rickardos tvättmaskin, det var en prima ballerina gåva och tvätte tet helt perfekt!

Jag mår faktiskt bra idag, jag väntade en halv evighet med att säga det för att rädslan över att kanske få ta tillbaka tog över min knopp.

Dricker kaffe i sängen, försöker bli varm och villig på dagen.
Det svårt för jag tror att jag har invärtes frostskador.

Har haft en mycket härlig kväll och det
värmer i Lill-hjärtat över all ljuvlighet jag har skådat.

Någonting som är lite jobbigt är ju svagheten GUD har lagt sig till med..
"Åh, ingen alkohol förrän den åttonde"
"Åh, jag ska bara vara borta en timma eller två"

Fan, jag är packad och jag har äventyrat i 11 timmar...

Nu måste jag sova och värma upp mig!

Pussonatt.

Promenaden i skogen tog en evighet, fast det är ju rätt förståligt när han har så korta ben...
Har duschat Zorro och nu tar jag ett bad själv.

Tror jag ska ta ett litet vil sen, känner mig så trött..

Och ikväll blir det ett litet äventyr i form av födelsedagskalas. Trevligt!

Zorro ligger fortfarande som en dö fisk i sängen, så det får bli lite kaffe innan promenaden.

Rätt konstig att jag halvt som halvt längtat ihjäl mig efter att få gå i skogen.. Måste bero på att det inte hanns igår.

Idag har jag mega många förslag på hyss och äventyr, men ändå känns det som att både vilja och lust har tappats bort. Undra varför? Ah, jag får se under dagen om det hittas tillbaka till mig.

Trodde mitt inre skulle gå ihjäl av stress innan klockan slog fem.
Jobbade, panikade här hemma, sen till Peking och hälsa på Mikko, sen till papputten på födelsedagskalasande, sen hälsade jag på i lek-lokalen, sen till hotellet med finn-Linn, hämtat Zorro, mött My och nu (äntligen) är jag i sängen.

Har druckit öl, umgåsat av mig och varit nöjd hela eftermiddagen och kvällen, men nu längtar jag tills imorgon och skogen, jätte-mega-mycket!

Så nu måste jag sova så att det blir morgondag.

Pussonatt.

På alla sätt och vis!
Okej, kanske inte på aaaalla sätt och vis, men på bra jävla många.

MEN, idag känns det helt ofantastiskt! Något konstigt har hänt med mig, det har blivit en kortslutning i min kropp.

Så, jag tänker punktera opp gnägg-gnället:

•Mina läppar trasar samman av vädret, ena stunden kallt och andra stunden inte lika kallt, trots att jag smörjer för glatta livet med mitt bivax så spricker dom, mest i höger mungipa men också mitt på(?!)
dö skevt.

•Sen har jag fått några utslag över hela min kropp, röda prickar och sen är jag typ röd flammig lite varstans, kom igår bara sådär.

• När jag gäspar får jag kramp i halsen?! Nog för att käken ibland nästan hopper ur le... Men halsen?!
(Fast nu när jag undersökt mig i spegeln så är det mig för att halspungen är svullen.)

• mina ögon kliar och sticks. + rinner.

• Att jag har blivit kvinna för ANDRA gången den här månaden. Och mensvärken är inte nådig!!
Andra liksom?! Det har aldrig hänt.

• Sen har min hjärna, gått från fast till flytande form. Det liksom kluckar där inne! Men det kanske är i örona..?
Kan inte riktigt lokalisera det.

Ja nu säger jag det... SKITLIV!
Känns nästan lite bättre direkt av att säga det, eller så är det vetskapen om att det kunde varit värr.
Om jag tex hade hatt bakfyllan från helvetet som grädde på moset, då hade jag fan checkat in för flera timmar sen....

Och så var det fredag, jobbar till tre och sen är jag fri hela helgen!
Guu så skönt.....

Har dock en hel del och stå i, ganska många planer och känner lite spontant att jag skulle vilja strunta i alltihop bara för att få vila.. Men det känns nog bara så nu för att jag är trött.

Aja, god morgon iallafall!

Jobbade till tre, mötte My och sällskapade hem.
Svida om och ut i skogen, i mitt huvud fanns det lampor överallt i den verkliga världen fanns det inte ens en.
Så eftersom att jag var så himla skraj så gick det rätt bra att springa...
Och nu har jag städat och lagat mat, så nu vankas det ett bad.

Sen tar vi nog kväll, läsa lite och sova skapligt. Jobbar samma pass imorgon.

Försöker peppa upp på en jobbelijobb, slutar tre idag och då får det bara bli att knata hem och byta om för att gå en promenad direkt.
Blir ju så mörkt så snabbt! Som att trycke på en knapp...

Fryser som en galning nu, filten värmer inte, kaffet värmer inte. Inget värmer.
Önskar egentligen att jag hade kunnat luggit kvar under täcket minst 5 timmar till...

Men snart då är jag nog funktionsbar igen, god morgon!

Lider av någon form av demens, skulle jobba till tre idag men det hade jag totalt glömt. Men det hade Bettan också gjort så det kändes bra.
(Att jag inte var ensam ass!)

Känner mig lite lätt irriterad på dagen.
Söker bot för brinnande livet!
Hjaaaaalp