gudtalarut

...du vet hur det blir ibland?  när varken saker eller människor är som man först trodde, hur himla arg och besviken man blir.
man kastar ur sig elaka saker och det bara borrar runt i hjärtat och hjärna för att man inte kan sortera allt.
så är det nu, med mycket..

fast alla känslor har faktiskt börjat lugnat ner sig nu, efter många djupa andetag och insikten om att man faktiskt är i ett land många många mil hemifrån och att man faktiskt är rätt ensam.

som du sa, det är bara bita i det sura äpplet, sträcka på ryggen och inse att du är så mycket bättre.
både starkare och klokare.

i ärlighetensnamn trodde jag väl inte att jag skulle växa såhär mycket som människa, och jag trodde kanske inte att jag skulle reda ut allt som jag faktiskt har gjort, att jag skulle kunna vara så hård och våga stå upp för mig själv, och för B, för någonting som är rätt!  men som sagt, jag gjorde det.

jag är stolt och jag tror att du också är det..

jag har sagt det många gånger förut, livet är bra konstigt ibland.

man ska aldrig sluta att bli förvånad, det har jag verkligen fått bevisat nu.
man är omringad av så många meningslösa och patetiska människor, så man behöver inte ens höja på ögonbrynen när dom gör bort sig.
just för tillfället så mår jag faktiskt bara bra, det är dock väldigt varmt och klibbigt trots att klockan är över tolv.

det kanske därför min julsadistiska sida inte dykt upp ännu? jag har inte fattat att det är december ens, helt galet!
att jag har varit här i mer än en månad nu? det sa bara svisch!

lyssnar på winnerbäck, och det var ju inte igår! hohojaja!
dock så blir det lite förstört av skuggan som försöker nynna med.. (hrmf)
en thai version av järnvägsspår!


och äntligen funkar skype! natten är räddad!

och så var det bara två små moppe-pojkar kvar.

sitter vaken ännu en natt, med jobb.
det funkar faktiskt rätt bra, än så länge, Top (min sovande nattvakts kompis) har inte somnat ännu.
han har fixat käff. med mjölk och socker, som han aaaalltid gör. det är lönlöst att försöka förklara för honom.
men det funkar, det är tydligen fler saker som funkar i thailand men inte hemma.
hrmf.. (?)

jag gillar faktiskt Tops och mitt sätt att umgås. ungefär ett ord i timmen och ett par nickningar och skratt.
han är min slav! hahaha!
det kanske är därför jag gillar det? fast iof så tror jag att han gillar det också, och mig med för den delen!

förut när jag gick på toan så stod han och skrev på svarta tavlan "Jossen" och en massa hjärtan, som för övrigt såg ut att vara ritade av en treåring, saksamma.
det var en ljuvlig handling.

jag ville bara upplysa er att jag fortfarande inte längtar hem, jag kanske gör det imorgon, eller nästa dag.
eller om en månad. vad vet jag? jag njuter iallafall nu, när man får svifta med tårna i sand istället för att pulsa i snö.
det skulle ni också ha gjort!

visst saknar jag vänner och familj. men jag får ju se dom igen!

japp, det var väl allt, iallafall för en stund.

puss och kram.

faktiskt så är det inte bara mitt fel den här gången, jag har inte kunnat komma in på blogg.se.
okej, jag skyller inte på blogg.se jag skyller på min dator, och tid.
japp, det är precis vad jag gör.

annars så sitter jag här ute, jag jobbar natt idag, tredje dagen gillt. det går fin fint!
men det är kallt!! himla kallt för att vara thailand, jag har tillochmed tuttvårtestånd. (av köld)
så jävla konstigt..

men jag får ju egentligen inte säga det, att det är kallt alltså, eftersom att ni hemma i sverige har kallt påriktigt.. som ni säger.
min kyla är ej godtagbar.
men jag förstår er, om någon annan hade sagt det när dom satt och lalla i ett tropiskt land så skulle jag skicka en skalle. mentalt! och kanske genom cammisen på skype.

annars så är det rätt lugna puckar, lite karuselligt men jao.
så är ju livet! det visst vi ju sen innan, både du och jag.

nu ska jag fortsätta lyssna på musik och hoppas att tyskan inte vaknar så jävla tidigt! :S