gudtalarut

Iallafall här.
Och iallafall som det känns nu.

Men om jag skulle komma på något briljant så säger jag ju självklart till, för vem skulle kunna överleva utan Guds briljanta tankegångar en fredagskväll?

Äh, drinken är god och jag önskar frid och välsignelse till er alla.

Försöker att hålla paniken inne.
Eller okej, försökTE.
Jag skickar hysteriska sms till samtliga.

Jag har inte ens en..en.. Parraflax?! Ett.

Fan.

Jag har brunnit.
Spillt ut ett kilo snö i badrummet.
Spillt kaffe över hela mig själv.
Förstört ett glas.
Och halkat på vardagsrums mattan.

Och vad är klockan? Sju..
Undra vad som mer kommer att ske?

Har badat och nu dricks det kaffe på ballen.
Och idag är det inte ens kallt!!!
Eller så kanske det är det, bara det att jag blev kokt och inte riktigt är i stånd till att avgöra.

Jaja, god morgon!

Flängandet i staden har gjort mig helt trasig! Känner mig som en tant på 93..
Men nu är iallafall allt uppstyrt för morgondagen vilket känns mycket skönt!

Nu ett lall och sen i säng!

Av dom jävligt osköna trosorna eftersom att jag har turen att få mellanlanda hemma och byta innan vi drar till staden.
Anna-panna kommer nog alldels strax och så bär det av på eldningskorgsjakt.

Vädret är bra knasigt idag, har en huvudvärk som är mer åt det gnagande hållet? Mjööp.

Vissa människor man träffat, under korta perioder känner man ju inte, inte speciellt bra iallafall.
Man ser bara deras bra sidor, det där roliga och "lyckliga" jaget liksom..
Dom där lite sämre sidorna ser man inte ens någon glimt av..

Jag får alltid känslan av att dom är omänskliga, och då dras jag ännu mer till dom.
Så jävla hela och rena så jag kan inte låta bli att fascineras.

Men sen är det som att någon trycker på en knapp.

Jag får en fix idé.

Måste. Hitta. Vad. Som. Är. Fel.
För ingenting kan ju faktiskt vara sååå bra.
Och så letar jag och letar och letar.
När jag väl har funnit det, spelar det ingen roll om det är ett litet eller stort fel.
Då sliter jag ner dom från den där jävla piedestalen som dom redan har tillbringat två sekunder för mycket på.

Och då kommer uppenbarelsen.
Dom är precis lika jävla mänskliga som mig.

Och så är allt sig likt igen, bara lite tristare och mindre fascinerande.
Men ändå rätt okej.

Kaffe, stickad tröja, sockor, musik och alldeles för många cigaretter.

Har svår att kunna se hur det skulle kunna bli bättre?

Kaffe och ett bad halv fem på morgonen kändes helt rå rockigt!
Hatar att frysa, och älskar att bada.
Och så älskar jag ju kaffe också, så det kunde ju egentligen inte gå fel.

Det ända lilla problemet är ju att jag allt som oftast tar en ofrivilligt gubbvil.
Fast typ bara i en microsekund.
Men ändå så är det rätt tjaffsigt?

En mycket trevlig prolle med evutten.
Sen lite kaffe och center drickande på ballen.

Jag försöker stå emot ett extremt redbullsug, dricker vatten...
Och försöker tänka bort det!

Ska ta en dusch och sen skutta i säng.
Imorgon är det jobb och sen staden med anna för att fixa eldgrejor inför fredagens röjjagrillastughäng.

Puss på alla sötnötar!

Innan det blir skogen med evutten! Skönt att få andas lite skog och få lite syre till hjärnan som typ har slutat fungera...
Mjööp. Är apseg!

Haft en mycket spektakulär dag inne staden med Lilina.
Har skrattat så att tårarna har sprutat!!!

Jag har inte handlat något direkt eftersom att jag har köpstopp.
En pillerburk (som för övrigt var den vackraste någonsin!!) och glögg tills på lördag. Bra fint!

Nu ska jag ta ett lall på tio minuter och vänta in min själ.

För att klargöra så är det inget konstigt beteende, ingenting som någon "sjuk" människa gör.
Det är inget omänskligt eller kallt överhuvudtaget.

Jag skulle vilja säga att det är en försvarsmekanism. En sund sådan!

För att du som inte har hittat den den känsloknappens on/off knapp, ska jag förklara för dig.


Du träffar någon du tycker om, men personen ifråga är inte tillgänglig.

Därför att:
1. Personen kanske redan har en respektive.
2. Personen kanske bor på annan ort.
3. Personen gillar dig, men inte på samma sätt.

(finns självklart fler anledningar!)

Rätt och slätt så är det helt enkelt helt fel tidpunkt i livet.
Och för att du ska slippa gå omkring med extrem hjärtvärk
dag ut och dag in, vecka efter vecka och bara plåga dig själv så stänger du av.

Allt handlar väl om ett mentalt malande.

I ditt huvud så får du helt enkelt mantra:
det kanske är rätt men inte just nu, och om det verkligen är rätt så kommer det att bli vi. En vacker dag, förr eller senare. Släpp det och gå vidare.

Ibland är det förjävla svårt, då kan man behöva bli lite bråkig, grinig och tjaffsig. Liksom skapa en irritation så man kan gå åt varsitt håll.
(för som sagt, är det meant to be, så hittar ni tillbaka!)

Men om det är lätt så kan man fortsätta umgås, på ett vänskapsplan, och vara så pass nära utan att det orsakar någon form av smärta.
Typ ha kakan fast ändå äta den!

Men är det så att alltihop bara var ett känslomässigt falskt alarm....
Jaja, då är ju ingen skada skedd?
tiden och mantrat löste ju problemet åt dig!

Jag önskar att samtliga hittar knappen, så slipper man såra och bli sårad.

Siså, är ni med på noterna nu?

Över att ögonfransböjarn är uppfunnen och för den lilla bordellblomman som har flyttat in!

Det är ändå 6 grader varmare än vad det var igår, och ändå fryser jag så stickade tröjan och ullsockorna måste vara på...

Sitter i Bordellköket och väntar på att kaffet ska bli klart. Sen så!

Har haft kafferep med Sofie, käkat mysmiddag med en hårt arbetande anna. Pratat med Oscar och längtat ihjäl mig till helgen, eller jag längtar fortfarande! Men dagarna bör gå snabbt...

Nu har jag borstat tändera och skuttat till sängs. Klockan ringer tidigt för det vankas ett pluttispass på jobbet.
Och sen är det staden med fina-lilina.

Gohoho natt på alla snuttegullisar!

Ligger i sängen, lyssnar på musik och tittar på mina fina blommor.

Nu slog det mig att igår var första gången på flera veckor jag bara var med mig själv.
Mig själv och ingen annan.

Det är konstigt det där, att man kan ha så många människor runt omkring sig, lite för nära, lite för långt bort, så mycket prat och så mycket tysthet.
Att det så snabbt blir en vana?
Man glömmer bort hur det är att vara ensam, att bara tillbringa tid med sig själv och göra vad man vill, tänka och känna ifred.

Egentligen borde jag kanske planera in en "baramigsjälvdag" i veckan.
För det är ju egentligen bara under dom här stunderna jag kan sortera och bli sams med mig själv.
När livet verkligen hinner ikapp.

Hm, det tåls åtminstone att funderas på.

Skogen och luften var ljuvlig idag, kanske bara för att det är höst.

Jag trodde att jag skulle kunna reda ut det gnagande lilla problemet jag har under min skogspromenad.
Men det gick inte så bra.
Jag får helt enkelt ge det lite mera tid och be en vän om råd.

Nu ska jag äta frukost och dricka lite kaffe.

Kaffe, byta lampa inne på toan, klippa Greta, borsta katter, göra pannacotta och titta på vakna. Bra fint!

Ska strax kasta på mig kläder och ta ett varv i skogen.
Hoppas att jag inte möter någon konstig människa, men ett eller annat djur vill jag ju se. På avstånd såklart!

Jag somnade nog vid sex igår kväll.
Det var precis så länge jag tya.
Fan, så trött jag var.

Det tjaffsigaste var väl dock att jag vaknade vid tre och var gåuppsugen.
Men kylan blev räddningen för att krypa till kojs igen. Det var 5 grader?!
Helt stört!

Så lyckades somna om och nu dricker jag kaffe.

Bara för att jag för första gången i mitt liv var ivrig till att få tvätta (endast för att jag behövde ett visst påslakan set!)
Så sliter jag upp porten, åtminstone försöker, för jag hinner inte öppna den förrän jag springer rakt in i den.

Bryter typ mitt knä!!!
OCH slår i huvudet. OCH armen.
Men knät, det är värst! Och blått... Guu va blått det är..

Buhu, det är synd om mig.

Då är det dags att börja tvätta, och då kan jag även snabeldraka och torka golv.
Har en vag aning om jag kommer slå ihop som ett korthus efter klockan fyra.

Så jag måste verkligen hålla mig sysselsatt. Men med vad?
Vädret är ju som sagt vackert, så ute bör man ju vara!

Tack?!
För jag tar det som en komplimang.

När jag får sånna hära uppenbarelser om hur det skulle kunna se ut och vara så måste jag bara görat. Och snabbt ska det gå!

Ändrar om i sovrummet.
Kånkar och drar, det här blir bra!
Borde kanske inte klippt i gardinen sådär, men jaja, det finns ju fler gardiner. Och sen kommer det bli ultimata höstkänslan där inne.

Det vet jag!

Kan inte sova, har ett damp inuti.
Nu blir det kaffe och ett garderobsfix.

Nu har jag landat hemma, sitter på ballen och njuter av morgon solen.
Känns som att det är kommer bli en ljuvlig dag, eller hur?!

Försöker styra upp en plan för mig, antingen sover jag en stund eller så sover jag inte alls.
Lyckades få en tvätt tid vid tolv!
Kanske ska sova en litens stund så att jag orkar kånka på skiten.. Ja, och nån timma eller två får räcka, så att jag kan sadla om till rätt dyngsrytm.

Så får det bli.
Bara ladda kaffebryggaren och borsta bissingarna.

Den här helgen svischa förbi! Vilket känns både skönt och oskönt.
Känns som att jag inte har fått allt för mycket gjort, men men, det kommer ju fler dagar!

Imorgon ska jag fixa och greja hemma, försöka haffa en tvätt tid, promenera och bara vara!
Kanske tillbringa lite tid med en frivillig vän?

Jobbar bara ons-fre den här veckan!!
Eeh, hur härligt!!?

Svart/vita människa är mycket nöjd över att hon tog sig i kragen och färgade sina bryn och fransar så att ho slipper sminka sig!

Har fixat middag med sebbe, druckit kaffe och pratat. Vädret har styrt upp sig och jag tror inte längre att jag ska dö.
Nu känns allt bra.

Ett städ, sen ett bad och ännu mera kaffe.

Jag tror alltid att slutet är nära när det blir såhär svart himmel och helt mörkt.
Sen är det helt tyst också? Hjälp.

Har jag verkligen gjort allt jag vill?!
Är jag redo att dö?!
Kommer vi alla vägen vandra precis i samma ögonblick känner jag mig rätt bekväm med tanken..
Då är jag klar och redo.
Men om det bara är lilla jag, då behöver jag lite mer tid...

Vaknade för någon timme sen och känner mig utvilad, skööönt!

Ska dricka lite mera kaffe och sen handla. Sebbutten kommer och middagar och sen ska jag bara lalla tills det är dags för sista jobbnatten.

Hatar att komma hem till ett kaos! Blommor på golvet betyder jord överallt.
Hårspännen lite varstans och tuggade disktrasor.

Blir så jävla grinig! Men tycker ändå lite synd om katt(asen). Dom borde få en värdig liten familj med någon som är hemma och kan ge dom den värme och kärlek dom behöver...

Så, varsegod!
Vem vill ha dom?

Det är ingen mening med att reta upp sig på alla idioter. Dom är så pass ovärda den energin. Men kan ändå inte låta bli att bli irriterad på att dom tror sig veta så mycket.
Om dom ändå bara hade kunnat fråga så skulle dom fått ett svar..


Okej, tio djupa andetag.

Nu känns det bättre!

Försöker laga mig för att ni tror att jag är trasig.

Försöker bota mig för att ni tror jag är sjuk.

Försöker ge mig något ni tror jag aldrig har fått.

Samma visa varje gång.....

Är jag trasig kommer jag be om tejp.
Är jag sjuk kommer jag be om piller.
Om jag vill ha något kommer jag att skaffa det.

Försöker peppa upp inför jobbet men det går sisådär.. Känner mig nästan lika sliten som jag gjorde efter flera dagar med vinet...

Sen så är jag umgåssugen också, och ingen tid finns det till det...

Men är dock glad över att jag fick socialisera mig med Sofie förut.
Annars hade jag varit ett rå mongo nu..

Jag glömde ju berätta att jag träffade Olivia också!!!!
Det gick mycket bra!
Dock titta jag bara på avstånd.. Men nästa gång då, då ska jag peta på henne! Och guuu vilka små fossingar hon hade?! Och vilket barr, så mycket mörkt barr! Ah.

Gick en promenad i skogen innan jag mötte sofie, och det var nog en av dom hemskaste upplevelserna på länge....
Hamnar mitt i det där förbannade kraftloppet??!!!
Så jag vandrade motströms och kände mig helt jävla malplacerad.
Hade jag vetat att den där skiten skulle gå av stapeln idag hade jag inte gått utanför dörren förrän jag skulle gå till jobbet.........

Nu har jag kastat på mig kläder och sminkat till mig för att jag ska se och känna mig piggare än vad jag är.

Nu kaffe.

Vaknar halv förstörd och tror att jag har sovit tills det är kväll. Massa missade samtal, fattar ingenting.
Ringer upp mariutten, och inser då att jag bara har sovit i två och en halv timme. Kääääos.

Jahaja, nu efter våran telefondejt och kaffe börjar jag bli människa,
Men behöver en aning mer kaffe för att komma i riktigt i fas.

Nu är jag ett extremt sovsuget och glatt troll!

Har ångrat ihjäl vinspyskosklippningen men nu när Therése har styrt upp situationen så känns det genast mycket bättre!!

När jag väl slagit upp mina blå vankas det kaffe och en prolle med Sofie.
Skönt och behövligt.

Men nu, borsta bissingarna och sen en attack mot den skrikande sängen.

Puss

Man möter vissa människor här i livet, både korta och långa stunder.
Sen försvinner dom, eller så försvinner man själv.
Livet rullar på utan dom, allt fortsätter som om dom aldrig hade varit en del av ens liv, tagit upp ens tid, tankar och känslor.

Och sen nätter som denna, då dyker dom upp, man får tillbaka ett minne eller två, suger på det som en karamell.

Det har gått så många år.
Men ändå kan jag inte låta bli att undra.. Hur mår du nu? Vad gör du? Fann du lyckan långt där borta?

Även om livet rullade på, och dom här människorna kom och gick, och just där och då kanske man inte trodde att det betydde speciellt mycket.
Men nu vet man att det gjorde det, för dom formade mig.
Jag fick yttepyttesmå pusselbitar av samtliga och dom hjälpte till att bygga mig.

Och så är det ju fortfarande, människor kommer och går, betyder mer eller mindre.
Och dom kommer fortfarande hjälpa till att bygga.

Känns helt okej trots att jag inte har sovit något!
Men ska dricka lite kaffe och läsa tidningar.
Kanske försöka göra några gymnastiska övningar för att känna om jag verkligen gillar dom nya brallorna..

Jaja!

Det gick skit att vila, telefonen vibbar och plingar mest hela tiden.

Färgar utväxten och kan lika gärna snabla av hela lägenheten.

Mooooorr

Att handla alltså.
Jävligt bra om jag får säga mitt!
Ett par brallor, 5 tröjor, hårfärg, blommor och en massa plock.
Jag minns knappt, allt gick så snabbt...
Egentligen behövde jag inget.
Eeeh..

Nu måste jag försöka sussa en stund om jag ska palla jobbet.

Håret och dom icke existerande ciggen höll på att knäcka mig morgonen till ära.

Men nu är vi påväg till Linköping och jag har fått i mig nikotin och redbull.
Känner mig harmonisk.
(sålänge jag inte tittar mig i en spegel!)

Men jag vill fan bara börja grina.
Vill ha mina slitna toppar tillbaka!!!!!
Hatar det här förbannade skit håret!!!!!!

Nu ser jag ut som den mannen jag är.

Fittahelvetesjävlakukballeskit.

Dricker kaffe på ballen, njuter av solen, luktar på hösten och vaknar.
Det känns som en mycket bra start på den här fredagen.

Vid halv nio bär det av det Linköping med anna och emma. Kan vara så att det är några mer, men jag har ingen koll. Har tappat bort den...

Det är så det är, iallafall just nu.

Vad var det för regnattack som skedde mitt i badandet.
Kändes som om både fönster och tak skulle rasa samman?!
Jaja, krypa ihop i soffan och läsa lite.

Har kaffedejtat, vilket var mycket trevligt!

Men nu blir det en dejt med mig själv i badet. (för jag får göra som jag vill!) haha

Känner att den här dagen snart är över för min del, är så trött och seg.
Vill typ dö en aning!

Puuuuuss

Har hängt med finn-linn och hunnit med och p-mötat. Känns som att
Jag har tappat bort min hjärna på vägen?!

Måste stanna upp i två sekunder, andas och vänta! Men snart så!

Blev hämtad av stamcellen.
Blir bjuckad på kaffe i töntbro. Fint!

Och vad stor mr. Ukki har blitt!!

En Kent-feber och så en Jag.
Jag vägrar prollen (nu iallafall) och stannar i soffan istället, med kaffet och kent. Fint som snus.

Tog ett tag innan jag lyckades somna, vaknade till kalas tidigt och höll på att få mitt öga ut petat av en hårnål.
Det gjorde ont och var otäckt...
men lyckades somna om tillslut!

Och det här med att somna om, varenda gång jag gör det så har jag världens jävla huvudvärk när jag väl vaknar nästa gång. Varför är det så?!

Nu dricker jag kaffe och när jag har kommit i fas vankas det promenad.

Nu har Oscar farit hem, katterna har rå damp och jag ska försöka sova....

Känns som ett omöjligt uppdrag eftersom att Harry är spindelmannen och hoppar på väggar och fönster.
Japp, ni läste rätt.
Han studsar från vägg till fönster och tvärtom!!!
Det är helt sjukt, har aldrig sett något liknande förut?!

Sitter i Bordellköket och käkar tonfisk....
Fick en lätt hungerattack minst sagt!

Känner mig lite tjaffsig när insåg att jag inte alls är speciellt ledig på min lediga dag. Hade förträngt p-mötet så jag fick glatt planera om och planera rätt.
Men det blir nog bra.

Nu ett kvällshäng med Oscar, och en alldeles lagom mängd med kaffe.

Att SKITLIV-förbannelsen har släppt min kropp och själ, och vandrat vidare till någon annan krake som behöver en dos lidande.

Just nu känns det som att jag har fått ett dopp iskallt vatten.
Allt är mer vaket och klart.

Och det vill jag tacka min familj, mina vänner, rödvinet, ciggen och musiken för. Utan er hade jag inte klarat det!

Det enda som fattas nu är väl fred på jorden, men det kommer.
Visst kommer det?

Har städat och fixat och om en stund kommer anna och dricker kaffe och sen är det ju jobb som gäller för min del.
Timmarna bara skene iväg idag.

Och inget direkt vettigt har jag gjort.
Känns som ett inombords damp kommer infinna sig när jag slutat jobbet.

Mjöööööp.

Har promenerat med Sofie och gullehårbollen, nu blir det lite mer kaffe, städ och fix.

fan vilken jävla tur att mitt hår fortfarande är så pass långt att jag kan tjoffa upp det i en toffs.
PJUUUUH.
för den här morgon frippan är värre än värst......

Nu är jag pyttelite vaken, har inte hunnit få i mig den mängden kaffe som behövs för att bli en fungerande UNG kvinna.

Såg den mörka skräcken (den från Peking alltså) försökte ta en bild, smög och råkade tippa (?!) inte nog med det hade jag pluppat på kameran och tog på/mot mig själv.
Synd, för det hade kunnat bli ett grymt foto.

Till slut kom han, så vi kunde dricka kaffe IHOP och tala strunt.
Ljuvligt kvällshäng sisådär efter ett mini arbetspass.

Nu ger jag så gott som upp, har gnuggat av bissingarna och skuttat i säng.
Ska upp skapligt och hinka kaffe och sen ut och älga med Sofie.
Kommer bli en mycket bra start på dagen.

Sen får vi väl se vad som sker, börjar inte jobba förrän 16.30 så något spännande bör ju kunna ske.

Jaja, PUSSONATT.

Att vänta alltså! Och Oscar är alltid seg, alltid!!! Okej, ett undantag, 1 gång. Då var han snabb! Men det var bara för att bevisa. Hmm.

Jag började med kaffet utan honom.
Och det är gott! Gott som fan!

Fast bara i några plutt timmar iof. Tror det blir kaffutt med Oscar sen ikväll, så lite små planer finns allt!

Den här sista månaden har varit så skev, alldeles utomordentligt skev!
Känns som att jag har gått från den ena psykosen till den andra.

Kan inte avgöra vad som var värst, att jag i ett svagt moment övervägde att gå tillbaka, eller att jag i nästa sekund trodde att jag befann mig på några rosa fluffetifluff moln med någon annan.

Aeh, någon jävla måtta får det vara nu.

Även om jag gillar mantrat en ny dag, en ny karl.
Nu får det bli en paus.
För jag antar att det är sånt här man får rynkor av i förtid.

Maria har åkt hem och jag saknar henne redan!
Det var länge sen jag skratta såhär mycket, och det känns så skönt att vara med henne eftersom att vi är likadana där inuti.
Jamenar, det finns ju bara ett fåtal vänner man kan dela så pass mycket med och ändå fortsätta vara vänner.
Haha!

Nu har jag precis kommit hem ifrån skogen, dricker lite kaffe och ska strax skutta i badet.

Har minsann lite saker jag behöver fiffilura med innan det är jobb dags.

Har varit ett nervigt vrak idag, men nu börjar jag komma i fas.
Precis alldeles lagom till sängdagset.

Hade turen att få ha Maria en natt till! vilket känns alldeles rå ljuvligt!

Men imorgonbitti far hon, och då ska jag ut och promenera.
Tänker att det måste vara det bästa för att få ut alkoholen ur mitt system...?

Jaja, god natt!

En mycket traumatisk upplevelse när man skakar som ett asplöv och man blir svettig som man körde ett extremt gym-pass.

Bara sovrummet kvar att städa, men där sover luder nummero två.

Jag får helt enkelt bada sålänge.
Skrubba bort dom röda läpparna och göra allt i min makt för att bli så fräsch som det går dagen till ära.

Och påtal om dagen, fan va fint det ska bli med jobb!

Från och med idag gör jag slut med rödvinet.
Kanske inte för forever and ever....
Men iallafall för ett bra tag framöver.

Grejen är den att vi har ett mycket passionerat förhållande, men sisåhär när vardagen hinner ikapp är det inte lika angenämt.

Hohohojaja.

Det är allt och ändå inget.
Alldeles för mycket alkohol, alldeles för mycket känslor och alldeles för lite.
Drinkarna var goda. Oj, så goda!

Allt är så fritt, guu va fritt.
Jag är fri!

Det känns minst sagt att angenämt att inte vara bakfull idag!

Och om ett par timmar har Maria också hittat hit! Jag och Oscar har firrat inför drink kalaset och vi lyckades finna allt vi behöver. Heeeelt otroligt.

En bästa vän (med schnabel), en säng, kaffe och musik.

Hur skulle det kunna bli bättre?

Ett kom ihåg till mig själv.

Håll tillbaka klippavmigmitthårvinpsykosen i fortsättninen.

Det blir ALDRIG som du tänkt dig.
(det gäller iof allt, allt i ditt liv)

Att jag har överlevt både dagen, kvällen och en del av natten trots den lilla sömn jag fått.
Jag är själv chockad!

Har haft en mycket trevlig kväll med Oscar, Camilla, sebbe och Rickard.
Har ätit mat och umgåsat..

Men mest har jag och Oscar hängt!
Druckit vin på ballen och talat.
Är nog lite... Arg? Besviken? Ledsen?
Jaja, eller alltihop!
Men nu vänder vi blad, hoppar över till nästa kapitel. Den tanken börjar jag bli skapligt sams med iallafall.

Nu ska vi sova, jag och min BFF med schnaabel.

Så, Pussonatt.

Nu har jag snabeldrakat och tvättat.
Det är bara anna-panna jag väntar på sen är det handlings dags.

Idag vankas det middag, vin och häng med poscar och sebbutten.
Det märks väl om någon/några fler dyker upp. Mysigt ska det iallefall bli!

Fåglarna som låter alldeles för högt. alldeles för tidigt.

Det känns som att jag har blivit överkörd av ett tåg.

Dricker kaffe och är allmänt trasig!
Sovit sisådär en timma kanske.. Vilket gör det en aning svårt att peppa upp på jobb...
Tur att det bara är ett pluttpass och att det mest meningsfulla jag behöver göra idag är att tvätta.

Ännu en gång, kom ihåg:
Visst, det kan vara bra men det kan alltid bli bättre.
Men en sak är då jävligt säker, tror man att någonting är skit, så kan det alltid bli hundra resor värre.
Skit liv.


Haft Sofie och sebbe på besök, men nu måste jag sova.
Klockan ringer vrål tidigt, för imorgon är det dags för jobb igen.

God natt.

Jag är i fas!
Har städat ljuvliga trean, nu sitter jag på ballen som en säck potatis och försöker skala bort färg från min kropp.
Sofie kommer hit vid sex och efter det blir det ett bad och ett rå skrubb av min kropp.

Sen är det väl sovtajm för mig.
Längtar nästan ihjäl mig efter att få börja jobba klockan sju imorgonbitti.....

Kanske inte var det smartaste att korka upp starkvinsglöggen klockan åtta på morgonen. Men jaja!
Hamnade i någon form av salongs berusad dvala..

Men nu målar jag, okej, kanske inte precis just nu. För nu dricker jag kaffe.

Och jag har fortfarande trehunda måste att ta tag i när jag har målat klart...

Jag ger upp sovandet innan jag ens försökt. Lika bra det!
Har hur många måsten som helst att ta tag i.

Men det får minsann vänta lite, pyjamasar, röker och dricker glögg på ballen.

En utan dom bättre mornarna på länge.

Som sagt, sista natten nu, sen lite dag jobb på fredag sen är jag fri!!

Och på lördag kommer Maria!!
Fan vad jag har väntat och längtat!! Hjärtat går nästan söööönder!!

Nu en cigg och dricka upp det sista kaffet och sen ut i skogen.

Det kan fan inte fortsätta såhär.
Skärpning Josephine! Skärpning!

Så kaffet dricks i halv liggande ställning i sängen. Synd bara att jag inte hade en slav som hämtade det åt mig..

Varken huvudet eller kroppen verkar vilja vakna till liv idag, inte helt iallafall.
Och så är jag känslomässigt bortdomnad.

Vad är det för dag egentligen?!

Men känner mig lite otrött, vilket är mycket irriterande.
Och så är det fint väder med, känns som om jag skulle kunna gjort något vettigt. Kanske promenerat?

Ah, men måste väl ge det ett försök iallafall.

Gnugga av bissingarna och sen skutta i säng!

Pussonatt.

Tio timmar med sig själv, och alldeles för mycket tankar.
Varken en bok, tv eller sysslor tar bort det.
Det bara maler och maler, trasslas och suddas.

Fan.
Det är lätt att bli dum i huvudet på det här sättet.

Om jag hade varit sams med mig själv hade jag gillat mitt umgänge.
Men nu? Njää.

Sofie kom ensam så jag hade hispat helt i onödan. Mycket kaffe och mycket prat kunde bara bli mycket trevligt!

Nu har jag huvudvärken från helvetet och fryser som tusan.

Försöker peppa upp på jobb.
Endast två nätter kvaaaar!

Insåg precis att mötet med det lilla barnet kommer att ske.
Jag är/har varit så nervig att jag på något konstigt vis hade lyckats förtränga det faktumet.
Men hon ser ju faktiskt fin och snäll ut!
Och liten... Mycket liten....

Milda Matilda! Låt det här gå vägen!!!!

Nästan allt som får plats i Lill-hjärnan nu är glögg.
Glögg. Glögg. Glögg. Glögg. Glögg. Glögg.

Faaaan va gott det skulle vara!!

Nu måste jag fixa och trixa lite här hemma. Sen ska jag träffa Sofie! Så himla kul!

Efter att spenderat tio KLIANDE timmar på jobbet var det bra skönt att komma hem och ta en dusch.
Fasan, vad sånt där mål/färg/pluppar kan klias! Oj oj.

Måste bara blåsa håret innan jag knoppar annars kommer det ju se ut som ett blodbad bland kuddarna.

Men men, god morgon och god natt!

Har sovit länge och mycket, rökt och hängt.
Varit med anna-panna och skrapat, tvättat stugan. Och pausat, mest har jag pausat iof.

Ny befinner jag mig på jobbet, glor på nått sorgligt på tv och bölar som en gris.

Har ett mycket kliande, bultande värkande myggbett under mitt öga.

Befinner mig i någon form av ynklig panik.

Känns som att allt och alla håller på och vaknar till. Alla utom jag!
Snubbla precis in här hemma och guuu va sängen skriker efter mig!

Det känns mycket skönt att vara pigg, igår natt var det segt men nu känns det som att det kommer svischa till!
Iallafall lite..

Lite kaffe och läsa, sen har jag minsann lite sysslor att göra!

Jag kan inte ta bort det onda.
Jag har aldrig, kan inte och kommer aldrig kunna.

Jag saknar dig inte.
Jag saknar inte oss.
Jag saknar mig själv!
Så innihelvetesjävlaskit mycket saknar jag mig själv...

Jag måste skärpa till mig på promenixarna.
Går mer bakåt än framåt, tittar, studerar och pratar med mig själv. Lyssnar på musik och försöker ta kort på konstiga kryp.
Jag förstår om folk tror att jag är galen.

En sak till som jag kom fram till..
Det är ju snart dags att lägga ciggen på hyllan. Men varenda gång jag tänker på det tänder jag omedvetet en ny liten puff. Konstigt? Får jag separationsångest av bara tanken?
Hur i hela friden ska det gå..

Irrar, surrar och snubblar vilket resulterar i en kaffedusch.
Varken första eller sista gången mina trosor blir fyllda av kaffe om jag känner mig själv rätt...

Vilken jävla tur att det var ljummet!!
Pjuh.

Nu är dom blå uppslagna! Eller det har dom iof varit i sen halv ett ungefär.
Men jag har bara varit en zombie.

Nu lite kaffutt på ballen sen en prolle i skogen. Och efter det har jag äran att göra ett rå städ i ljuvliga trean...

Trött trött trött trött.
Tur att det är bra sov väder idag!
Det gillas skarpt!

Får se vad jag dagen bjur på när jag slagit upp mina blå.
Förhoppningsvis något vettigt

Kan inte tiden bara gå, lite snabbare, lite mer smärtfritt.
Snälla?

Inuti är det storm.
Allt känns, inget känns.
Pendlar mellan trygghet och panik.
När blir det bra? Kan inte någon bara säga nääär de verkligen blir bra?
Allt skulle vara så mycket enklare då, lättare att härda ut.

Jag är inte uppe på toppen eller nere på botten.
Bara fast där precis vid ytan, alldeles precis mitt i.

Luft, kallsup, luft, kallsup.
Allt varannan gång.
Fan.

Har känt mig helt tom och ensamen hela dagen.. Allt för att lilla fonen har vatt död.
Dock vart det en välbehövlig paus från båda håll....

Har kräftkalasat hemma hos camilutten och el rickardo med mormor och Bengt. Mycket mycket trevligt och mättande..

Nu tio timmars jobb!!

Promenerat med evutten, handlat, lagat mat, fixat desserten tills imorgon och. Nu är det jobb som gäller!

Jag blev ovilad. Men det Får funka en då, ska leta böcker så att jag har ett tidsfördriv natten till ära.
Japp, så får det bli!

Försöker vila, men det går inte, det blir för varmt, täcket kväver mig, luften kväver mig. Släpper in höstluft och sliter av mig kläderna, det blir för kallt och jag lyssnar på tanter som pratar om bilar som skakas sönder på landet. Hon säger att det är smutsigt där också. Jag förstår ingenting. Inget.

Måste vila för att orka, om ett par timmar blir det skogspromenad med evutten.

Sen måste jag komma ihåg att handla, måste fixa desserten tills imorgon, då det vankas kräftor igen!

Jag vill leva på kräftor. Och kaffe.

Jag är vaken och längtar efter kaffe, och snart är det klart.

Idag kommer verkligheten ikapp!
Nattjobb står på schemat. Och det känns fint!

Man ska sysselsätta sig, umgås med ljuvliga människor, dricka lite för mycket, vara i skogen, lyssna på musik, röka tills det rosslar, tänka tills det slutar känna. Och vara, bara vara.

Jag har haft en underbar kväll!
Mycket kräftor och öl. Blev så mätt så att jag nästan dog. Skrattat så att jag har gråtit, fått kramp i magen av hundra olika anledningar. Men det känns liiite bättre nu, lite lättare och lite varmare.
Iallafall i hjärtat.

Man ska vara glad för det man har!
Glad för dom som finns där.
Och det är jag, mycket glad, och tacksam, för att dom tar hand om Lill-hjärtat mitt mer än jag själv.

Fast han tycker jag är jobbig.

Tillbringat tid på en trapp, fiffilurat och bara varit. Sällskapar med lillebror.
Talar och tar en öl.

Undra när jag ska hitta mig själv igen, när kaoset inuti ska bli kontrollerat?

Det som behövs är tid.
En vacker dag är kanske jag till och med tiden.

Skrev först fredag, fortfarande förvirrad.
Ska snart bota bakfyllan med en kall och peppa upp på kräftfesten ikväll!
Åoh, så trevligt det ska bli!

Vaknade tidigt, var för lat för att gå upp och gå på en promenad. Somnade om och vakna igen, till fulare väder och med huvudvärk. Snart stan med anna, men först kaffe.

Har hetsat i mig en sen frulle, ska dyka ner i badet och sen kaffilutta med Marie! Hoho så trevligt, för det var ju inte igår.

Vaknade av klockan!? Kändes helt otippat för att vara mig, iallafall nu för tiden. Brukar alltid vakna innan! Aja, dricker kaffe och stirrar ut genom fönstret. Ska gå en prolle om ett tag, men hur är vädret egentligen...? Soligt men ändå lite kallt. Mjöööp. Vad ska jag ha på mig?! Jaja, morgonen är nog rätt god iallafall.

För mycket pirr och kill i benen. Vill andas, fick andas. Följde ett spår av tecken och dom ledde mig hem. Jag undrar hur korten kunde spåra min väg, det måste betyda något? Nu ska jag sova, för nu kan jag det.

Finns egentligen massor att säga, massor att känna, massor att tänka. Men det är för fullt, för mycket! det bah snurrar i Lill-huvvet.

En trevlig men ack så svettig promenad med camilutten, sen hem och snabeldraka och fixa lunch. Har även badat och lalla till det en aning. Ska kasta på mig lite kläder och ta lite kaffe. Om ett par timmar är det jobb!

Började prollenera, vände och gick till moster, allt för lite sällskap! Dricker lite kaffutt här men snart bär det av. Skogen, en moster och så jag. Jag gillar den här dagen.

Det gör det ju, men bara ibland! Men det är för att det är förspelshöst bara. Nu vill jag att den riktiga hösten ska komma! Fina färger och det där lite råa. Skulle kunna tänka mig att slippa allt regn som också kommer, men det är ju för att vi redan har fått för mycket. Men när jag tänker efter igen kan nästan regnet vara lite okej också, en anledning att sitta uppkrupen i soffan och läsa och bara göra allmänt inne lallande grejer utan dåligt samvete. Nae, fan. Nu vill jag verkligen ha den riktiga hösten. För det här som är nu gör mig bara förvirrad.

Fan va dåligt jag har sovit inatt, helt galet!! För varmt, för kallt, för mycket ljud, på med musik, av med musik, och evighetsvandrande i lägenheten. Natten kändes längre än gårdagen. Nu kaffe.

Tror lille Greta tycker att jag är värd lite kärlek idag, så det är bäst att ge tillbaka.

Det har plingat, surrat och durrat konstant. Kan liksom inte låta bli att bli en aning dumihuvudet... Har handlat och druckit kaffe med Oscar, och nu försöker finn-linn plana upp något. Men min hjärna funkar som sagt lite dåligt nu så jag fattar typ inte? Tiden får utvisa.

Promenaden upp till mammuttens jobb gick smidigare än förväntat efter två dagar med alldeles för mycket rödvin. Denna söndag kommer bli en ta hand om sig själv dag. Det är viktigt men ändå så lätt att glömma bort!

Har haft en mega mysig eftermiddag och kväll med Anna och Emmorna. Grillat, spelat yatzy och blitt uppäten av mygg. Nu dör jag av trötthet. Puss

Jag tänker dricka vin idag också. Är ganska sams med tanken på att det får vara min bästa vän i två dagar i rad. Och imorgon, då ska det vandras bland träd, titta på djur och fina blommor. Då ska jag bli vän med mig själv igen och börja lappa och laga. Det här blir bra.

Ligger på en bänk, dricker vatten och blir värmd av solen. Klurar och fiffilurar på dagens planer. Blir nog ett stughäng lite senare!

Det är lätt för andra att säga hur man ska vara, vad man ska säga och hur man ska känna. Vad som är rätt, vad som är fel. Jag är vuxen, har en egen hjärna och ett eget hjärta. Jag får göra vad jag vill, hur jag vill, när jag vill. För det är mitt jag, och det kommer det alltid att vara.

Vaknade vid fyra, det prasslar och gnager i min kropp. Allt och inget! Musiken hjälper inte på samma sätt längre och stirrandet i taket ger inga kloka svar. Ja. Nej. Ja. Ja. Nej. Nej. Ja. Nej. Ja. Nej. JA JA JA. NEEEEEJ. Jag vill sitta på en sten någonstans och göra ingenting alls. Men Istället ska jag dricka kaffe, jobba, städa, försöka tvätta, fixa mig, grilllkvälla och dricka vin.

Det är typ nio grader ute???!! Jag sitter i bordellköket iförd i en stickad tröja och sockor men fryser ändå. Jag tror inte ens att kaffet kommer rädda mig från att frysa ihjäl....